Munchies personal Dag!!!

Väckarklockan ringer halv åtta, lagom trött men what to do? Drar på sig utrustningen, packar ryggan och vi beger oss till bussen som ska ta oss till Flegere. Vi ringer mini som sover.. stressar upp honom som inte alls är peppad... Möter upp gänget sen tar vi kabinen upp och de är en underbar morgon, solen skiner och man känner att livet är värt att levas. På toppen spänner vi fast skidor och brädor på ryggorna och vi börjar traska sick sack uppför berget. Efter 1 timmes flåsande så är andningen med och man börjar vakna till liv efter den hårda kvällen innan. Njuter av utsikten, väntar in dom andra (Linn och Lina tog givet täten med Kalle) sänker lite kaffe, vatten och självklart en liten chokladbit!

Vi skråar en bit sen traskar vi ännu en timme, svettas och njuter och flåsar och upplever. Det är redan folk som traskat innan oss så vi följer spår, men man sjunker igenom här och var. Där de är ganska bra meddelar Kalle att här är de som att gå på trottaren, vilket alla inte höll med om..=) Sista biten upplevde Linn va ganska sketchy, väldigt brant, isigt och blåsigt, man vill ju inte direkt halka och dö... Men de gick jätte bra för alla och vi smajlade ikapp på toppen. Väl uppe förtjände vi oss en cigge pinne. Sen körde vi nerför glacieren där de va ganska bra snö och härliga ytor. Målet va att ta sig till dalen Le Buet. Sista sträckan va en sån cool liten bana genom skog och bäckar små, där man verkligen kunde leka tvspel. Ni vet Mario musiken och inlevelsen va på plats.. spännande! (Det blir va man gör de till) Framme i Buet så åt vi macka och vänta in tåget som tog oss till Chamonix. Övriga i personalstyrkan va tvugna att gå till Munchie för att jobba 1 sittning innan våran fest skulle äga rum. Lina och Linn va lyckligt lediga och va gör man av tiden om inte går på Chambres after ski...

Vi öste på för fulla muggar på After skin och denna gång valde vi att dricka rose vin som även funkar alldeles utmärkt! Efter 1,5-2 timmars röjande började magen göra sig hörd. Vilket då så lyckligt visar sig att Elling, Tag och Heidi som vi stötte på i vimlet har ett bord inne på chambre restaurangen och frågar så snällt om vi vill bli me. Alldeles underbart tänkte vi för vi skulle inte komma till Munchie förrän vid halv elva. Vi serveras en 3 rätters middag och ett gott Margeux vin och champagne till desserten.. LOVELY! Det är så härligt att vara Impulsiv! Jag och Lina avslöjar våran tvspels grej som vi använder oss av ibland, vilket Elling och Tag kontrar med att dom brukar köra Scoter> It´s nice to be important, but it´s more important to be nice, SCOTER sco sco sco sco sco sco... ha ha ha. De finns fler som är lite knäppa inte bara vi! Norrmän är ju alldeles underbara och de kommer vi på först nu i chamonix efter att ha tillbringat större delen av förra året i Oslo... bra där!

Vi tackar för middagen och för trevligt sällskap sen rullar vi vidare till våran personalfest som börjar starkt med ännu mera fnitterdricka. Alla är glada efter en underbar dag på berget och stämningen är på topp. En underbar skaldjurs middag serveras men hummer, musslor, krabba, räkor och en massa, massa mer. Konstigt nog så var vi hungriga och åt ännu en middag som smakade gudomligt! Kaffeshots gjorda av proffset Lina sänkte vi när tröttheten tog vid. Linn säger: Lina fattar du 24 timmar, vilket Lina svara: Nej bara 12 timmar. Linn menade att vi hade

varit vakna i ett dygn medans Lina menade att vi hade druckit i 12 timmar. Den övriga tiden på dygnet hade vi traskat på berget i princip... galet! Självklart så får galen brudarna spring i bena och måste rusa till Le garage för att ta en shot och sedan återvända till Munchie festen som avslutas vid 6 tiden på morgonen. På vägen hem säger Lina> Jag är så otroligt slut jag tror jag svimmar.. de är jobbigare att gå hem nu än va de va att traska hela dan på berget!

Tack Munchie för denna oförglömliga dag!